0 st: 0kr 0
inkl. frakt Totalt
0kr
Till Kassan
0 varor
 

Olika synfel

Vad betyder egentligen begreppen?

Närsynthet – Myopi
Närsynthet är det vanligaste synfelet, faktiskt så vanligt att det är fler som är närsynta än som har felfri syn. Att vara närsynt innebär att ögat är för långt i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. En närsynt person ser ofta bra på nära håll men alltid dåligt på långt håll utan hjälp av glasögon eller kontaktlinser. Vanligast uppkommer närsyntheten under skolåldern och tilltar upp till 20-25 års ålder, då en viss stabilisering oftast sker. I samband med den ökade linsstelhet som hos alla människor vanligen inträder i 40-års-åldern (ålderssynthet) brukar ökningen i närsynthet avstanna. Lite närsynthet kan dock vara bra att ha, eftersom den innebär att man kan läsa utan glasögon (då jämnåriga ”normalsynta” behöver skaffa läsglasögon).

Det är synkraven i olika situationer avgör i vilken utsträckning man måste korrigera närsyntheten och naturligtvis också önskan att se så bra som möjligt.

Närsynthet korrigeras i glasögonen med minusglas. Närsynthet är också oftast okomplicerat att korrigera med kontaktlinser.

Kraftig närsynthet (grav myopi)
Kraftig närsynthet beror på att ögat blir för långt i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. Liksom vid lite mindre närsynthet kan synfelet oftast korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. Närsynthet som kräver glaskorrektion starkare än minus 6 eller 7 dioptrier brukar benämnas grav myopi. Även om glasögon kan ge en skarp bild av omgivningen så innebär de starka minus glasen att man får en förminskning av bilden. Det kan man undvika genom att använda kontaktlinser.

Översynthet – Hyperopi
Översynthet betyder att ögat är för kort jämfört med dess brytningskraft. För unga människor är låg eller måttlig översynthet inget större problem. De upplever ofta sin syn perfekt. Anledningen till känslan är att man ständigt fokuserar omedvetet genom att spänna ögats lins (ackommodera) för att få en så skarp bild som möjligt. Detta kan ge spänningshuvudvärk och trötthet. När man blir äldre försämras dock förmågan att fokusera (ackommodera) och det blir då svårare att se skarpt på nära håll. Med tiden försvinner också synskärpan på långt håll.

Till linsens ackommodationsförmåga är också kopplat en reflex, som gör att ögonen riktas något inåt näsan. Eftersom ackommodationen främst är till för seende på nära håll är det ändamålsenligt, att ögonen då riktas in mot en punkt ca 30-40 cm framför näsan. Om man emellertid måste ackommodera även för seende på längre håll riskerar man särskilt hos barn att drabbas av skelningsproblem eller undertryckande av synutvecklingen på endera ögat. Det är därför mycket viktigt, att översynthet och/eller skelning hos barn upptäcks och behandlas så tidigt som möjligt.

Översynthet korrigeras med plusglas i glasögonen, och är oftast okomplicerat att korrigera med kontaktlinser. Den medicinska benämningen på översynthet är hyperopi.

Brytningsfel – Astigmatism
Med brytningsfel menas egentligen alla typer av synfel dvs lång-synthet, närsynthet och astigmatiskt brytningsfel. I dagligt tal säger vi oftast astigmatism, vilket innebär att ögat har olika brytningskraft i olika riktningar. Ögat kan t ex vara normalsynt för vertikala linjer men närsynt för horisontella linjer. Anledningen är oftast att hornhinnans krökning är skev, ungefär som ytan på en amerikansk fotboll i stället för rund som ytan på en vanlig boll. Orsaken till astigmatism är vanligtvis en rubbning i ögats tillväxt, men kan även uppkomma efter en skada eller operation. Astigmatism kan oftast korrigeras med glasögon. Den typ av glas som används kallas för cylinderglas. Astigmatism kan också korrigeras med kontaktlinser, vilket idag också är vanligt och för det mesta okomplicerat.

Astigmatism hos barn
Det är mycket viktigt att upptäcka brytningsfel hos små barn. Synutvecklingen på det astigmatiska ögat kan försämras och ge upphov till bestående synnedsättning, så kallad synsvaghet (amblyopi). Om stark ärftlighet finns eller om äldre syskon har astigmatism bör även yngre syskon undersökas hos ögonläkare om de är under 8 år och hos optiker om de är över 8 år.

Ålderssynthet – Presbyopi
När man blir äldre, för de flesta redan vid 40-45 år, börjar man oftast märka att det blir allt svårare att se på nära håll. Man tvingas i ökande utsträckning hålla tidningen på längre avstånd och ibland räcker inte armarna till. Detta beror på att ögats lins med tiden stelnar. Ögat kan inte längre fokusera på närmare avstånd (ackommodera). Dock känns det oftast ganska bra på långt håll.

För att kompensera för detta behövs läsglasögon för att bättre kunna se på nära håll. Ju äldre man är desto starkare läsglasögon brukar behövas. Vid utprovning av läsglasögon är det mycket viktigt att man tillsammans med optikern talar om vilka avstånd som är mest bekvämt på nära håll. Ett normalt läsavstånd är oftast ca 40-45 cm. Om glasen är för starka är man tvungen att hålla tidningen, boken eller handarbetet obekvämt närmare ögonen. Arbetar man mycket vid datorskärm är avståndet oftast lite längre bort (ca 70 cm). Därav är det viktigt att tala om både din privata situation och din arbetssituation. Oftast behövs ett par separata arbetsglasögon för bästa synkomfort.

En måttligt närsynt person kan däremot se att läsa utan glasögon även om linsen stelnat men behöver fortfarande glasögon för att se skarpt på långt håll. Är man mer närsynt behöver man olika glas för att se på nära respektive långt håll. Det finns olika sätt att lösa detta problem (separata läsglasögon, dubbelslipade eller progressiva glas) och man kan välja det som passar en bäst. Om man som närsynt använder kontaktlinser måste dessa kompletteras med läsglasögon vid närseende. Alternativt kan man välja att anpassa kontaktlinserna efter närbehovet. Idag finns även progressiva kontaktlins alternativ.